NIX: Vi ökar skyddet mot oönskad telefonförsäljning

När EU:s nya regler om elektronisk kommunikation börjar gälla 2018 bör Sverige lagstifta för att behålla nuvarande system med självreglering av telefonförsäljning. Spärrtjänsten Nix-Telefon ger en god balans mellan konsumenternas och näringslivets behov. I dag presenteras fem förbättringar av spärrtjänsten som ska genomföras det kommande året, skriver representanter för Föreningen Nix-Telefon.

I Sverige har vi sedan 1999 en spärrtjänst mot oönskad telefonförsäljning – Nix-Telefon – som är både välkänd och uppskattad. En undersökning visar att 94 procent av svenskarna känner till Nix, och tre miljoner telefonabonnemang är i dag spärrade mot oönskad telefonförsäljning. Nix-Telefon är ett bra exempel på en välfungerande självreglering från näringslivets sida.

I januari i år presenterade EU-kommissionen ett förslag till ny förordning som innebär att grunden för all elektronisk kommunikation med en fysisk person ska vara att mottagare godkänt kontakten i förväg. Det skulle i så fall även gälla försäljning och insamling per telefon. Förordningen som är tänkt att börja gälla från maj 2018 öppnar dock för att Sverige och andra medlemsländer istället ska kunna behålla fungerande spärrtjänster – som NIX-Telefon – genom att införa en nationell lag.

Vi i Föreningen Nix-Telefon uppmanar regeringen att ta fram sådan lagstiftning. Dagens modell är det bästa sättet att uppnå god balans mellan konsumenternas och näringslivets behov. Självreglering är effektivt eftersom regler som man själv varit med om att utforma får särskild tyngd. Självreglering erbjuder också goda möjligheter att enkelt anpassa reglerna efter marknadens och teknikens utveckling.

Två statliga offentliga utredningar har konstaterat att Nix-Telefon i stort är välfungerande och bör behållas. De har i några fall haft förslag till förbättringar och Nix regelverk har de senaste åren utvecklats på flera punkter:

• Det har blivit möjligt att nixa mobilabonnemang.

• Enskilda näringsidkare utan aktiv verksamhet kan nixa sitt abonnemang.

• Nixade företagsabonnemang får endast kontaktas om produkter som rör företagets verksamhet.

• En anmälan till registret börjar gälla omedelbart.

• Reglerna för hur en kund lämnar uttryckligt medgivande till att kontaktas trots nixning har förtydligats.

Nix regelverk behöver ständigt utvecklas. Därför kommer vi under det närmaste året att genomföra ytterligare förbättringar:

1. Uttryckligt medgivande begränsas till företag som konsumenten aktivt väljer.

En konsument med nixat telefonabonnemang kan tillåta företag att ringa upp i säljsyfte genom ett uttryckligt medgivande – något som ofta sker genom en kryssruta i samband med beställningar eller tävlingar. Nyligen skärptes reglerna så att ett aktivt medgivande bara gäller de företag som namnges i medgivandetexten, inte hela företagsgrupper eller tredje part. Nu skärps reglerna ytterligare så ett uttryckligt medgivande enbart gäller de företag som konsumenten aktivt markerar.

2. Uttryckligt medgivande tidsbegränsas.

I dag gäller det uttryckliga medgivandet till att kontaktas trots nixning utan tidsgräns. Reglerna skärps nu så att ett sådant medgivande endast gäller i tre månader.

3. Försäljare av kontaktlistor får ett tydligare ansvar.

Spärrtjänsten Nix är tillgänglig för fysiska personer och passiva näringsidkare. Däremot finns ingen efterfrågan från näringslivets organisationer om ett NIX för företag. Reglerna säger att företagsabonnemang endast får kontaktas i syfte att sälja företagsrelevanta produkter. Reglerna förtydligas nu så att den som säljer kontaktlistor får ett större ansvar för att reglerna efterlevs.

4. Säljkontakter till företag begränsas till dagtid.

Många har i dag ett mobilabonnemang genom sin arbetsgivare som används både i tjänsten och privat. Eftersom det rör sig om ett företagsabonnemang är det öppet för säljsamtal som rör företagets verksamhet. För att stärka skyddet för dessa konsumenter tar vi nu initiativ till att utveckla de marknadsetiska reglerna så att telefonförsäljning till företagsabonnemang enbart ska ske under arbetstid.

5. Konsumentrepresentanter erbjuds plats i samverkansråd.

Bland de tio medlemmarna i Föreningen Nix-Telefon återfinns ett brett urval av branschorganisationer. Konsumentverket och Sveriges konsumenter bjuds nu in till ett samverkansråd som fortlöpande ska se över Nix-Telefons regelverk och att balansen mellan företags- och konsumentintresset upprätthålls.

Genom att ständigt utveckla reglerna för Nix-Telefon behåller vi näringslivets respekt och konsumenternas förtroende. Nu krävs också ett intensifierat arbete för att ta fram en nationell lagstiftning, så att vi i Sverige kan bibehålla vår välfungerande självreglering även efter att den nya EU-förordningen träder i kraft 2018. Föreningen Nix-Telefon bistår gärna regeringen i detta arbete.

Jonas Edström, ordförande, Föreningen Nix-Telefon

Jessica Bjurström, vd, Sveriges Kommunikationsbyråer

Johan Lundström, chefsjurist, Svensk Försäkring

Krister Fraser, vd, Direct Selling Sweden

Kerstin Neld, vd, Sveriges Tidskrifter

Tomas Tetzell, chefsjurist, Svenska Bankföreningen

Lin Eriksson Nordström, chef Digitala tjänster, Sveriges Annonsörer

Tina Wahlroth, vd, Kontakta

Tore Thallaug, vd, Swedma

Jeanette Gustafsdotter, vd, TU – Medier i Sverige

Peter Nyström, ordförande, Sveriges Marknadsförbund

https://www.svd.se/nix-vi-okar-skyddet-mot-oonskad-telefonforsaljning/i/senaste