maj
Ny politik krävs för att nyanlända ska få jobb
Sverige behöver en ny näringslivspolitik, som utgår från att de arbetskraftsintensiva tjänstebranscherna är av central betydelse för att bryta utanförskapet bland många arbetslösa utrikes födda. Det skriver ett flertal debattörer.
Sverige har, trots flera år av BNP-tillväxt, ökad sysselsättning och minskad statsskuld, en bestående hög arbetslöshet bland utrikes födda. Den senaste statistiken från Statistiska Centralbyrån (mars 2018) visar att det totalt är fler utrikes födda som är arbetslösa än inrikes födda, trots att det är cirka 3,5 gånger fler inrikes födda i arbetskraften. Skillnaden i deltagande på arbetsmarknaden mellan inrikes- och utrikes födda har också ökat över tid. Om inga åtgärder vidtas för att motverka denna utveckling är risken att de höga arbetslöshetstalen bland utrikes födda blir bestående, med höga samhällsekonomiska kostnader och sociala problem som följd.
Ny forskning från Handelns forskningsinstitut visar att det finns stora företags- och branschspecifika skillnader avseende vilka företag som anställer arbetslösa utrikes födda. Det är framför allt företag inom de arbetskraftsintensiva tjänstebranscherna som anställer utrikes födda som har problem med att etablera sig på arbetsmarknaden. Besöksnäringen är en av de viktiga integrationsmotorerna. Av alla arbetslösa som anställdes i besöksnäringen under perioden 2011–2015 var hela 27 procent födda i Afrika eller Asien. Andra viktiga integrationsmotorer i den svenska ekonomin är företag inom äldreomsorgen, bemanningsbranschen, taxibranschen och rut-branscherna.
I Sverige har dock näringslivspolitiken framför allt riktats mot branscher med intensiv forskning och utveckling (branscher som inte anställer arbetslösa utrikes födda i någon hög utsträckning) och beslutsfattarna har försökt att stimulera anställningen av nyanlända genom en uppsjö av mer eller mindre misslyckade arbetsmarknadspolitiska insatser. Villkoren för de företagare som tenderar att anställa de utrikes födda som har problem med att etablera sig på arbetsmarknaden har samtidigt försämrats. Arbetsgivaravgiften för unga har höjts, rut-avdragen har sänkts och regelkrånglet har ökat. Därutöver har debatten om vinster i välfärden skapat en stor osäkerhet för de företag som är verksamma inom välfärdssektorn, där en stor andel utrikesfödda kvinnor arbetar.
En nyckel till integration av utrikes födda är deras möjligheter att få ett arbete. De internationellt sett höga ingångslönerna i Sverige har dock skapat en barriär som många utrikes födda inte passerar. På en inkluderande arbetsmarknad måste det därför bli mer attraktivt ekonomiskt för restauranger, handelsföretag, frisörsalonger, taxibolag, kontaktcenter och andra tjänsteföretag att våga anställa någon som har en annan bakgrund och erfarenheter.
Förslaget om etableringsjobb är i detta sammanhang ett steg framåt. Det vi däremot saknar är att bemanningsföretagen inte tillåts spela den roll den förtjänar. Av alla de branscher som vi studerade var bemanningsbranschen en av de branscher som anställde flest invandrare från Afrika eller Asien. Bemanningsföretagen utgör därmed en viktig väg in på arbetsmarknaden för många utrikes födda som saknar de nätverk och kontakter som inrikes födda har.
Att sänka arbetskraftskostnaderna för företagarna är den viktigaste åtgärden, men vi menar att en ny företagspolitik för nyanlända behöver vara bredare. Det är också viktigt att genomföra reformer som minskar regelkrånglet för företagen, ökar efterfrågan på tjänster bland konsumenter (till exempel utvidga rut-avdraget till fler branscher), samt skapar långsiktiga och stabila villkor för de företag som är verksamma inom välfärdssektorn.
Sverige behöver en ny näringslivspolitik. En politik som utgår från att företagarna inom de arbetskraftsintensiva tjänstebranscherna är av central betydelse för att bryta utanförskapet bland de många utrikes födda som i dag inte kommer in på arbetsmarknaden.
Sven-Olov Daunfeldt
professor i nationalekonomi, forskningschef Handelns forskningsinstitut
Jonas Siljhammar
vd, Visita
Johan Davidson
chefsekonom, Svensk Handel
Martina Elfgren Lilja
tf förbundsdirektör, Bemanningsföretagen
Bettina Kashefi
chefsekonom, Svenskt Näringsliv
Claudio Skubla
förbundsdirektör, Svenska Taxiförbundet
Tina Wahlroth
vd, Kontakta