Skriftliga avtal hotar tidningsbranschen

En ny utredning föreslår införande av skriftliga avtal vid prenumerationsförsäljning av tidningar. Både TU och Sveriges Tidskrifter riktar skarp kritik mot utredarna och menar att de inte har gjort en analys av de ekonomiska konsekvenser ett skriftlighetskrav får. - För vår bransch skulle det innebära en katastrof, säger Kerstin Neld, vd på Sveriges Tidskrifter.

Allt började i oktober 2013 när dåvarande konsumentminister Birgitta Ohlsson (FP) tillsatte en utredning för bättre konsumentskydd vidtelefonförsäljning. Förslagets syfte var att stärka konsumenters ställning på marknaden genom att öka tryggheten för konsumenter när avtal ska ingås per telefon och ge ökad klarhet när det gäller avtalens innehåll.

I våras blev utredningen klar och utredarna föreslår ett skriftlighetskrav. Telemarketingföretagens branschorganisation Kontakta har redan lämnat in ett starkt kritiskt remissvar. De räknar med att 10 000 arbetstillfällen försvinner om förslaget genomförs.

Sveriges Tidskrifter kommer att lämna in sitt remissvar innan den 2 november då svarstiden går ut. Enligt vd:n Kerstin Neld kommer kritiken i mångt och mycket likna den som framfördes i Kontaktas remissvar.

- Det råder inga tvivel om att det finns problem med telemarketing och jag sympatiserar med intentionen att åtgärda dem. Men av tusentals företag är 10-15 oseriösa. De följer inte den befintliga lagstiftningen och kommer inte att göra det med ett skriftlighetskrav heller. Man kommer inte åt problemet med skriftlighetskrav, slår Kerstin Neld fast och fortsätter:

- Skriftliga avtal inte lösningen. Det finns undersökningar som visar att bara 13 procent läser igenom hela avtalen. Ett skriftlighetskrav lägger ansvaret på konsumenten, med dagens regelverk ligger bevisbördan på säljaren och det är mycket bättre för konsumenten.
- Det är bättre att styra upp det som inte fungerar och att kunden får prenumerationen bekräftad genom ett kort och tydligt brev där ångerrätten klart framgår.

Kerstin Neld tar upp flera negativa konsekvenser som hon tror ett skriftlighetskrav skulle få:
- Det blir, krångligare och slår hårt mot försäljningen. Flera tidskriftsförlag riskerar att tappa kraftigt i upplaga. Många tidskrifter går inte att sälja utan telemarketing. Det vore ett förskräckligt slag mot hela branschen.

Dagens utredning föregicks av en motsvarande 2007. Enligt Kerstin Neld har de förslag som arbetades fram då, bland annat ökad tillsyn och konsumentinformation, inte åtgärdats eftersom det inte har varit prioriterade frågor för Konsumentverket.

Så lagförslaget tyder inte på att branschens självreglering har brustit? - Verkligen inte, vi tycker i likhet med de politiska partierna att den fungerar. Och hade Konsumentverket gjort det man skulle efter utredningen 2007 hade det här förslaget inte behövts.

I Norge infördes ett skriftlighetskravredan 2009 vilket innebar att flera tidningar och tidskrifter fick problem till följd av vikande försäljning på grund av de ökade kostnader som skriftlighetskravet bidrog till. Den norska regeringen införde 2013 ett undantag från skriftlighetskravet för tidningar och tidskrifter för att häva den negativa spiralen. Innan undantaget infördes hade 22 procent av alla arbetstillfällen som telefonförsäljare försvunnit enligt norska Statistisk sentralbyrå.

Kerstin Neld ser positivt på ett undantag från skriftlighetskravet, på liknande sätt som i Norge, för tidningar och tidskrifter. Hon anser att utredningen inte har tagit hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna för tidskriftsbranschen och andra affärsgrenar såsom telekom.

- Utredningen innehåller inte tillräcklig ekonomisk konsekvensanalys vilket beror på att det inte finns ekonomisk utredningskompetens. För vår bransch skulle det här innebära en katastrof. Försäljningen skulle kraftigt försvagas och många kommer att få svårt att klara sig. Att ställa om från telefonförsäljningskulle vara väldigt kostsamt. Det är inte många förlag som klarar av det.

Även Tidningsutgivarna förbereder ett kritiskt remissvar. Enligt TU:s chefsjurist Per Hultengård är nio av tio morgontidningar prenumererade och mer än hälften av försäljningen sker via telefon. Skriftlighetskrav skulle enligt honom riskera att leda till ett försäljningsbortfall på 30 procent och mer krångel för konsumenten.

- Om det genomförs skulle det slå väldigt hårt mot försäljningen, intäkterna och i ett större perspektiv handlar det i förlängningen om ett förslag som än en gång illustrerar bristen på en sammanhållen mediepolitik. Det finns flera politiker som säger sig vilja värna dagspressens utveckling, samtidigt genomför man en utredning som riskerar att slå undan benen på branschen. Det går inte ihop.

Under processen träffade Per Hultengård utredarna och framhöll att han gärna skulle se att man likt i Norge inför ett undantag för tidningar och tidskrifter. Något han säger sig inte ha fått gehör för. Han instämmer också i Kerstin Nelds kritik - avsaknaden av ekonomisk analys.

- De har inte gjort någon egentlig analys vilket är en stor förlust. Självregleringen med Nix fungerar och dagspress och tidskrifter tillhör inte de branscher där de oseriösa aktörerna finns. Jag skulle gärna se att Konsumentombudsmannen fokuserar på att rikta hårdare åtgärder mot de som verkligen är oseriösa.

"Det blir dyrare, krångligare och slår hårt mot försäljningen”, säger Sveriges Tidskrifters vd, Kerstin Neld"

Fakta skriftlighetskravet
Utredningen föreslår att ett skriftlighetskrav införs vidtelefonförsäljning (när ett företag på eget initiativ tar kontakt med en konsument per telefon med syftet att ingå ett distansavtal). Företagets erbjudande ska bekräftas av konsumenten via ett läsbart avtal. Handlingen ska undertecknas och skickas tillbaka - antingen via brev, e-post eller sms. Avtalet är ogiltigt så länge konsumenten inte har accepterat anbudet skriftligt, vilket ska framgå av anbudsbekräftelsen.

Länder med skriftlighetskrav:
Norge, med undantag för tidningsabonnemang, Nederländerna, Österrike, Frankrike och Spanien.

RESUMÉ
2015-10-16
Författare: ANDREAS RÅGSJÖ THORELL